Valet av en godkänd svensk utlandsskola före en icke godkänd bör vara självklart

Att benämningen “svensk utlandsskola” inte är varumärkesskyddat är tyvärr något som utnyttjas. Det har möjliggjort att vem eller vilken aktör som helst kan starta så kallade icke godkända svenska utlandsskolor, som varken är under tillsyn av Skolinspektionen eller har rätt att sätta lagliga betyg. På ytan kan en godkänd och en icke godkänd svensk utlandsskola verka ha mycket gemensamt, men i själva verket är det bara toppen av isberget. Att välja en godkänd skola borde vara givet för alla föräldrar som är mån om både sitt barns nu- och framtid! 

Allt fler elever går i svenska utlandsskolor runt om i världen. År 2021 var det nästan 1 500 elever som fick undervisning i svenska utlandsskolor eller via distans, en ökning med cirka 340 elever från pandemiåret 2020 enligt statistik från SCB. Trenden är tydlig: allt fler familjer lämnar Sverige av olika anledningar för att bosätta sig utomlands, antingen långvarigt eller permanent. Har man barn i familjen medför också en utlandsflytt att ett minst sagt viktigt skolval behöver göras. När det kommer till svenska utlandsskolor har föräldrar två typer av utbildningar att välja mellan, där det antingen handlar om en skola som är godkänd av svenska skolverket eller en som inte är det. Faktumet att den ena skolan är godkänd och den andra icke godkänd borde räcka som en avgörande faktor i valet. Men omständigheter som okunskap, ignorans eller kortsiktigt tänk gör att flera föräldrar väljer att placera sina barn på icke godkända skolor. En handling som potentiellt skulle kunna få olyckliga konsekvenser för elevens framtid. Lösningen stavas att välja en godkänd svensk utlandsskola – och anledningarna till det är så väl stora som flera.  

En faktor man måste ta i beaktning inför en utlandsflytt är barnens skolplikt. Sveriges kommuner har blivit allt hårdare vad gäller lagbrott mot skolplikten. Det har en familj i Växjö tillika en familj i Solna fått känna på, då deras hemkommuner krävde familjerna på vite om 24 000 kontra 50 000 kronor för brott mot skolplikten i samband med utlandsresa. När en svensk folkbokförd elev flyttar utomlands permanent eller vistas varaktigt i ett annat land upphör elevens skolplikt i Sverige. I vite-fallen som nämndes ovan befann sig familjerna utomlands under en tillfällig period, vilket gjorde att skolplikten var kvar i Sverige för barnen. I ett sådant scenario är det istället lämpligt att ansöka om att få fullgöra sin skolplikt utomlands. Något som nämnda Solnafamiljen också gjorde. Problemet? Den svenska utlandsskolan som föräldrarna placerade barnen i var inte godkänd av Skolverket, vilket var ett krav från Solna kommuns sida. 

Enligt en granskningsrapport av Riksrevisionen från 2019 gällande ämnet undantag från skolplikten var Riksrevisionen i kontakt med 17 olika svenska kommuner. Där kunde Riksrevisionen bland annat slå fast att samtliga 17 kommuner godkände svenska godkända utlandsskolor vid ansökan om att fullgöra skolplikt utomlands. Vissa kommuner beviljade också enbart godkända utlandsskolor. Gällande icke godkända svenska utlandsskolor varierade det från kommun till kommun i besluten. Men för att markant öka sina chanser att få fullfölja sin skolplikt utomlands, och därmed undvika riskera böter, bör man alltså välja en godkänd utlandsskola framför en icke godkänd. Om den ekonomiska faktorn väger tungt i skolvalet bör man även i det avseendet kika mot en godkänd skola, då valet kan spara en familj stora summor pengar. En elev får nämligen ta med den så kallade skolpengen för två utlandsterminer från många kommuner i Sverige som exempelvis Nacka kommun, med villkoret att den svenska utlandsskolan är godkänd. 

Faktumet att det bara är de godkända svenska utlandsskolorna som har rätt att sätta betyg enligt svensk lag bör också vara en tydlig indikator vid skolvalet. Tänk ett scenario där ett barn går i mellanstadiet på en icke godkänd svensk utlandsskola. När eleven ska börja högstadiet flyttar familjen hem till Sverige igen och eleven behöver då söka till en skola, vilket kan bli problematiskt. Eftersom eleven studerat på en utlandsskola som inte har rätt att sätta giltiga betyg, kommer den istället hem med andra typer av skriftliga omdömen. Men om skolan i Sverige accepterar denna typ av “bevis” för genomfört ämne eller årskurs är långt ifrån självklart. Några drömmiga år i utlandet för eleven kan riskera förvandlas till en enda stor mardröm vid återkomsten till en skola i Sverige, på grund av omdömen som inte accepteras som giltiga. I värsta fall kan eleven exempelvis tvingas läsa om ämnen eller gå i sommarskola för att bevisa sina kunskaper för skolan i Sverige. För att inte riskera några som helst tveksamheter kopplat till betyg och omdömen vid återkomst till Sverige är lösningen att från början välja en godkänd svensk utlandsskola. Ett betyg som sätts på en elev på en godkänd utlandsskola har exakt samma innebörd som betyget en elev på en skola i Sverige får. 

Samtidigt marknadsför sig många icke godkända svenska utlandsskolor att de till punkt och pricka följer den svenska läroplanen samt att de endast har svenska lärare med giltig lärarlegitimation på skolan. Löften som i de flesta fall också motsvarar verkligheten. För till synes kan en icke godkänd utlandsskola vara mycket lik en godkänd skola ur aspekter som kvalitén på utbildningen, lärarna och skolgården med mera. Men utöver rätten att sätta betyg kan aldrig en icke godkänd utlandsskola likställas med en godkänd av en stor anledning: den står inte under tillsyn av Skolinspektionen. 

Utan tillsyn av Skolinspektionen finns det aldrig någon garanti på att en icke godkänd skola följer de regler som ingår i den svenska läroplanen. Icke godkända skolor har nämligen ingen myndighet som säkrar att de faktiskt undervisar i alla målen som finns i läroplanen. Det kan förekomma att skolan inte följer timplaner, skoldagar och att inte alla lärare har svensk lärarlegitimation i de ämnen och för de åldrar den undervisar i. Dessa icke godkända skolor har heller ingen representant från Skolverket som har insyn i skolans dagliga arbete, till skillnad från en godkänd skola. Utan extern tillsyn av en myndighet finns det också flera sätt att ta genvägar för att dra ner på kostnaderna och maximera vinster – men som samtidigt skadar kvalitén. Många icke godkända skolor drivs i själva verket av bolag med huvudsyftet att göra ekonomisk vinst, snarare än att prioritera själva utbildningen och eleverna samt lärarna på skolan. 

Just det faktum att en icke godkänd skola inte står under kontinuerlig statlig granskning har skapat sorgliga exempel. I thailändska Ban Phe finns den icke godkända skolan Eastern Swedish School, som Expressen avslöjade varken haft tillstånd från thailändska skoldepartementet eller arbetstillstånd för lärarna. Enligt en källa i artikeln ska rektorn på skolan ha sagt: “Om det skulle bli ett tillslag så måste ni säga till ert barn att säga att lärarna är föräldrar”. Detta kan alltså ha kommit ur munnen på en person som utöver skolans huvudman är högst ansvarig för utbildningen och eleverna på skolan. Det frambringar både en oseriös och skrämmande tanke på vad som kan tillåtas försiggå i en skola utan statlig tillsyn. På en godkänd svensk utlandsskola hade handlingarna likt de på Eastern Swedish School aldrig tillåtits ske, tack vare Skolinspektionen. 

Att öka chansen till att få fullfölja sin skolplikt utomlands, lagligt giltiga betyg och kvalitetsgaranti genom Skolinspektionens tillsyn borde räcka som avgörande faktorer vid valet av svensk utlandsskola. Då en godkänd utlandsskola har statliga krav på sig att undervisningen hålls på svenska och infriar “så långt det är möjligt” den utbildning som elever får i Sverige säger också det mesta. På en godkänd skola finns garantier, till skillnad från en icke godkänd. Att välja en godkänd svensk utlandsskola borde därför vara självklart för alla som vill försäkra sig om att ens barn både får en bra skoltid och framtid.